Far away

Dearest Kristian, 

If I could then I would grab you and take you far away from all of this, if we ran far enough, no cancer could catch us. Never. But I can't do that. So instead, I'm sending to you, your family and friends all my love and power I have. 

With all my love, Anna

A hug

Once you said that nothing is as healing as human touch. I hope you have many people around you who give you hugs when you need them or at least one special person who heals you with touch all the time. I'm sending you one hug even though I am far far away from you. Hope it will get to you and will help a little bit.
Love. 

Lila from Norway

Och vi får aldrig tappa hoppet

Vi som vet vem han är och som läst hans ord och som känner empati vi kan
inte låta detta hända. På något sätt är det förbjudet, inte accepterat.
Det måste komma en vändning. Det finns ju mirakel. Kan sådana ske nu?
Vart skulle vi vända oss om inte hoppet fanns? om än så litet...
Vi vet att det kanske blir svårt och tungt och att vi kommer bli ledsna
mer än vi är nu...men vi får aldrig tappa hoppet.

Kan alla våra tankar och all vår styrka all vår kärlek och livstro kunna
hjälpa honom? Kanske inte rädda honom, men vara där hos honom -
vi är ändå alla bara människor – sjuka eller friska – och någonstans inom
oss är vi alla lika och ska samma väg vandra oavsett vem vi är.

Men låt oss mötas i mörkret med Kristian och lysa upp hans tillvaro, vi
vet inte vad som händer med honom nu men vi måste finnas där, nånstans
nära honom. Han blir vi och vi blir han. Så ljuset kommer att lysa där -
helt utan förbehåll, ett ljus som vi alla håller – tillsammans. Med
Kristian.

Och vi får aldrig tappa hoppet...

Till Kristian och alla som följer honom.

Original article by Elena Helsinghof to be read here

Love

Everybody’s searching for it.  And not everyone’s gonna find it. Although it’s everywhere.
The closest people, your family and plenty of friends, your fans and people who just have no idea who you are, all those people are sending it to you. Love. 

So much love is sent to you every day.
Feel the love.

He doesn't need them anymore

"The song How Do You Like My Earrings from the new album Someone With a Slow Heartbeat was originated on a train where I met a friend I hadn’t seen for a very long time. She had very strange earrings, I noticed. Then I found out they were screws from the broken jaw of her boyfriend. He had just had them taken out. And she wanted to wear them to show to the world that her boyfriend recovered and he’s all right. For me the song symbolizes overcoming something hard in life, moving to the next base and the desire to show it to the world. To show that you have made it, that you were capable of it and now finally a new era is coming." //Charlie Straight

You can do it

Sent by Kathleen

We´ll always love you

 

From Laly, Chile